Lite om mig och mitt skrivande

Hurra för effektivitet!

Många som skriver använder olika program som enligt de själva underlättar skrivandeprocessen på ett helt "fantastiskt" sätt. Om jag råkar nämna att jag använder ett vanligt ordbehandlingsprogram och dessutom handskrivna anteckningar får jag ofta en mycket särskild blick, en som jag får känslan av är reserverad för de av oss som olyckligtvis faller under kategorin hopplöst-efterblivna-stackars-stenåldersmänniskor.

Jag har sett många skribenter lovorda Scrivener. Faktiskt så många att jag började känna mig gammal, mossig, ute, passerad och mindre vetande som inte också använde det. Inte konstigt därför att jag nyligen föll till föga och laddade ned denna gudasända programvara för att under trettio dagar prova den utan kostnad.

Det finns onekligen många fiffiga grejor med Scrivener. Som till exempel att man kan dela fönstret och plocka fram bilder, artiklar och anteckningar bredvid det man skriver. Det är kanon. Att slippa skymma hela skärmen med sina [minimerade] anteckningar sparar ju flera sekunder varje gång och många bäckar små gör till slut minst tio minuter på en hel dag. Vad som inte sägs bland alla lovord är följande:

1. När du lägger upp vissa saker i form av anteckningar får du räkna med att de spårlöst försvinner. För alltid, så vitt jag kan bedöma. Jag har uppbackning, så det är lugnt, men missar du den biten är du kungligt skruvad i ändalykten.

2. Att sätta sig in i Scrivener tar en djäkla tid, precis som alla nya program man inte är helt och hållet bekant med. Det är förstås intressant att pilla på alla nya grejor, kommandon och verktyg, och man ignorerar därför gärna det faktum att man fatiskt inte producerar någon ny text. Faktum är att man känner sig så förtjust och nöjd och effektiv bara genom att flytta omkring sina prylar i den nya skärmmiljön, lista ut var de tar vägen, testa de olika verktygen, att hela dagen har gått innan man vet ordet av. Jag reagerade ärligt talat inte över detta och störde mig inte särskilt mycket heller. På något sätt kände jag det nämligen som om jag hade "jobbat."

Efter en vecka med Scrivener har jag nu gått tillbaka till segskalle-Word. Det är inte lika häftigt, men jag har åtminstone lyckats skriva några sidor. Vilket, tro det eller ej, är just det jag är ute efter.

Blir jag mer effektiv än så här skulle jag ärligt talat inte få ett skit gjort.

 

23 jan 2015

Peter Erik Du Rietz

Welcome to www.durietz.n.nu.

Länkar

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)